Mitt i livet

Det är av längtan och glädje som jag idag bestämmer mig för att jag, i moget förstånd, kan öppna upp denna fruktansvärt pinsamma men betydelsefulla blogg igen. Det senaste åren har jag levt något slags låtsasliv. Inte alls vetat vart jag haft mig själv eller njutit till fullo av min vardag och livssituation. Nu har detta börjat vända i takt med att livet stabiliserats.

Så, hur lever jag nu?
Jag bor minimerat, ett rum och kök. Har Örebros vackraste innergård i ett område med lägenheter från 1800-talet. Läget kan knappast bli mer centralt. Kliver jag ut från grinden så står jag på shoppinggatan. Mer centralt har jag aldrig bott i någon stad, någonsin.

Vad gör jag?
De flesta timmar i vaket tillstånd spenderas på min arbetsplats, akutmottagningen, eller ute i stallet hos min foderhäst Muscot. Jag är glad och tacksam att jag har Muscot i mitt liv. Värd varenda krona i min ficka och varje timma av mitt liv. När jag inte jobbar, donar i stallet eller sover efter nattjobb så försöker jag studera. Det är nämligen så att jag kom in på en vidareutbildning på universitetet i höstas och om 2 år är jag förhoppningsvis Specialistsjuksköterska inom Ambulanssjukvård. Ser oerhört mycket fram emot detta. Det är lite meckigt att få ihop schemat men det ska nog fungera.
Är jag inte i Örebro åker jag helst hem till Stockholm. 


Detta är ett försök till att komma igång igen, man vill ju minnas den bästa tiden av sitt liv. 
Där är jag nog nu. Ibland känns det nästan lite för bra för att vara sant.