Nu har vi väntat här i snart 3 timmar. 20 minuter innan Alma får rulla in i operationssalen får vi reda på det. Väntan är värst tycker Alma. Nu börjar lugnandet släppa och oron kryper sig på igen. I salen som Alma befinner sig i ligger det ytterligare 3 personer pre-op och post-op. Vi har promenerat lite i gången här utanför och spelat Skip-Bo. Nu har vi tröttnat och delar på sjukhussängen i väntan på att operationssal och läkare ska bli redo.Lite tankar som jag har är frånvaron av sjuksköterska. Vi såg sjuksköterskan max en minut och det var när vi kom och Alma fick dropp men sen dess har vi inte träfdar någon och ingen har kommit för att kolla läget. Alma sa att om hon skulle ha varit själv så hade hon tyckt det var jätteobehagligt om ingen fanns nära tillhands och kollade lite då och då hur det gick. 3 timmar helt ensam och utan att sjuksköterskan kollar till än är lite snålt anser jag.
